Om människor i Malmö.

Människor i Malmö är skåningar. Skåningar har ganska dåligt rykte om sig. Ryktet säger bl.a att skåningar är rasistiska. Att de är trångsynta. Att skåningar är bonniga lantisar som pratar konstigt. Och ser töntiga ut. En del går så långt att de påstår att man inte förstår vad skåningar säger! Ja, om skåningar kan man säga och tycka mycket.

Jag känner ett par stycken skåningar. Hyggligt folk enligt mig, men visst. Ibland får även jag säga "VA?" när de pratat lite för hetsigt. Och ibland kan de liksom vara lite aggressiva. Inget fel med det! Men, som timid, nästan mjäkig dalkulla drar man gärna öronen åt sig och blir lite rädd... Eller, jag menar att jag har hört talats om folk som blivit rädda för skåningar, men jag själv har inte blivit det. Vill bara förtydliga det.

Jag blir inte rädd för någon! Jag skrattar rädslan i ansiktet, jag!

Skåningar kan sammanfattningsvis vara helt ok. Bara man lär känna dem lite! Och inte är rädd av sig.

En ny bästa kompis!

Komsi komsi lille vän, ja kom då! Kom får du gotte! Håhåjaja, lugn och fin, inte hoppa! Ner! Ner! Sitt! Sitt sa jag! Såååja lille vän, lugn och fin. Varför ligger du här helt ensam, är du lika ensam som jag? Lika ensam och hopplös? Lika övergiven och oönsk... va? Vad sa du? Har du en obotlig sjukdom? Kan ingen bota dig? Va? Kan bara en specialistläkare kanske hjälpa dig, en specialistläkare som kostar jätte- jättemycket pengar? Pengar som du inte har? Kommer du dö en plågsam död annars? Inom ett par timmar? Men vad i jösse namn är det du säger...? Va? Om jag har pengar? Pengar som du kan få "låna"? Tjae, jo jag har väl en del pengar... Va? Är jag den enda du känner? Fast, vi har ju precis träffats... Du känner dig svagare och svagare för var sekund som går? Oj... Ja men, jag kanske kan fixa fram de där pengarna till specialistläkaren... Varför gör du förresten tecken med fingrarna kring ordet "låna"? Jaja struntsamma. Jag hämtar pengarna omedelbums! Jag ska nog se till att du får hjälp. Inte ska du behöva gå och dö heller! Va? Jag får "tillbaka" pengarna "sen"? Nu gjorde du de där konstiga tecknena med fingrarna igen, när du sa "tillbaka" och "sen"... Jag ska inte oroa mig? Nää-nä. Ok! Kommer snart kompis!

Det lilla, lilla Stentrollet.

- Nämen, sicket sött litet stentroll! Ååå så liten, och så näpen...! Kom får jag känna på dig, lilla lilla stentrollet. Mmm alldeles sval och len är du. Och vackert marmorerad i färgen. Granit? Gnejs? Diabas? Hursomhaver. Söt som socker är du iallafall, lilla, lilla stentrollet... Stentrollet med den blonda kalufsen! Vad glad jag är att jag hittade just dig... *Suck*. Du är verkligen himla fin du...

- HÅLL KÄFTEN JÄVLA KÄRRING!

- Va? Vad sa du, lilla stentrollet?

- JA' SA HÅLL KÄFTEN KÄRRING!

- Men... jag har väl inte sagt något dumt?

- LÅT MIG VA!

- Men sch...snälla skrik inte så alla hör... Förlåt om jag sa något olämpligt...?

- DU ÄR FUL! TRÖG! KORTVÄXT! DU HAR KONSTIGA KLÄDER OCH GÄLL RÖST! STICK OCH BRINN!

- Men... men...

- DU LUKTAR FRÄNT! DRA ÅT FANDERS!

- Ok ok jag... jag förstår bara inte vad jag har gjort?

- Äh hehe, skoja lite bara. Wzup?! Du, du har inte en femma till ett hemlöst litet stentroll va?

- Va? Öh, nej jag har inte det, just nu. Inte just nu. Nej.

- MEN DRA ÅT HELVETE DÅ KÄRRING!

- Men vad ända in i...?

- Hehe skoja bara. Det fixar sig, det gör det alltid för lilla stentrollet - no worries! Men "serri", stå inte där och glo sådär på mig, stick iväg nu.

- Ok.

Inspirerande i det lilla.

Metro Bostad imponerar med sin fingertoppskänsla och visar upp ännu en stilfull och kreativ inspiratör som inte räds att "ta saken i egna händer".

"Resultatet: en unik och personlig touch".

Den entusiastiske hobbyförsäljaren.

Haha!

Som i en science fictionrulle...

Så åkte man ifrån Malmö i 10 dagar och när man kom tillbaka anlände tåget till Malmö C under jord i en helt ny Citytunnel, och så var även snön puts väck! Fick lov att stanna en herre och fråga vilket år det var, om människor fortfarande uppdaterade sina statusrader på Facebook med triviala vardagsbanaliteter och om deras vänner fortfarande uppmuntrade till sådant menlöst beteende genom att "Like-a".

Han svarade "2010", "ja", "ja".



Det var helt enkelt bara att bita ihop.

Går igenom alfabetet såhär på morgonkvisten

A.
Sen kommer... B?
C väl?
Ett... D, om jag inte missminner mig...
Här kommer helt klart bokstaven F.
Nu träder lilla E fram!
G.
H.
Tror det är I. Jo, ett upprätt streck skall här vara, det är jag bombsäker på.
Ett J!!!
Ett K?
... Kanske... I? Nä-hä var den redan tagen? Helsickes. Nu vart det klurigt, det här! Jag hoppar över den så kan jag stoppa in vad som blir kvar sen.
L.
M.
"N".
Rund och go, här bor lilla O.
P som i en mängd olika ord, namn, saker. Ibland i början, ibland i mitten. Ofta på slutet.
Q. Används aldrig och kan lika gärna strykas. En gammal kvarleva sen 70-talet.
S.
R. Glöm inte lilla "r"! Liten, men ändå.
T.

Sen var det väl inga fler, bokstäver åtminstone?
Jaså?
Jaha-nähä-jaha.
U säger ni.
V.
"Double jew". Eller W, rätt och slätt.
Xx.
Yy.
Zz.
Ååååå...
Ä!
Ööööö?

Färdig!

Sen att det blev en massa bokstäver över är inget att haka upp sig på. Det kan vara!

Äh! Bara ett par finfina ord på "B"

Balustrad

Baldakin

Brr

Beduin

Bosporen

Bregott

Bob Geldof

B.I.B (Big IS Beautiful)

Bandana

Banana

Banna

Bana


Herregud, det är ju mitt i natten verkar det som!

Ok.

Jag passar på och gör ett inlägg till medan ungen sover.

Herrejösses!!!

Nä men såg ni?

Jag gjorde det igen.

Vad är det med mig, egentligen?

Drog till med ytterligare en svordom!

Tråkigt gjort.

Fast nu blir det ju tossigt här. Ni läser ju inläggen från andra hållet så att säga, och medan ni läser detta vet ni inte att jag redan har svurit en gång i ett tidigare inlägg, och sedan bett om ursäkt för svordomen i samma inlägg. Läs nästa inlägg, så får vi se om det klarnar.

Shit!

Men oj, vad är det med mig?

Herrejävlar!!!

Oj.

Kände bara för att "ryta av mig" lite.

Hoppas ingen tar illa upp!

Kanske var dumt att ta i så där, på det där viset.

Svära och hålla på.

Nu skäms jag nästan lite.

Jag ber om ursäkt.

Förlåter ni mig?

Ja du Inge...

Jag tar't!

Fröken E svarar på era frågor!

Stopp och belägg, nu avslutar vi frågestunden! (Kul förresten att se att bloggen har så många läsare, läsare som dessutom är nyfikna på Fröken E!) Jag gör ett försök att svara på frågorna så sanningsenligt jag förmår.

1. Vem är du?

Erika. 30 år. Från Dalarna. 164 cm lång. Arbetarklass. Ensambarn. Jobbar med data och trivs sådär med det jag gör. Blev nyligen mamma. Gillar Internet.

2. Vart får du allt ifrån?
Tjae. Säg det. Vad är "allt"? Det här tramset på bloggen är sånt jag bara kommer på rätt vad det är. En bild. Ett ljud. Mänskligheten. Samhället. Vi är liksom omgivna av så mycket roligt, om man bara tittar sig noga omkring. Sen att det kanske bara är jag som tycker att något är extra roligt gör inte så mycket. Då får åtminstone jag mig ett gott skratt och det är det viktigaste. Jag tycker om att skratta. Jag tycker om "roligt". Kanske är det min asiatiska sida. Eller att jag är ensambarn. Vem vet?!

3. Topp 3 artist/grupp?
Svårt! Har ingen topp, men mina 3 mest spelade artister i iTunes är för tillfället:

Broadcast

Anoraak

Talking Heads

4. Vad hände med Voffsy?

Det skar sig rejält mellan oss en tid efter att vi startade bloggen. Ja, vi gjorde ju det tillsammans eftersom Voffsy, som är en hund, inte kan skriva ordentligt på ett datortangentbord. Det blev liksom inge bra. Låt oss säga att våra ambitioner skiljde sig ganska kraftigt åt. Medan jag ville göra en blogg i det lilla, där vi berättade lite om Voffsys stillsamma liv och leverne, ville Voffsy bli kändis i "bloggosfären" som hon uttryckte det. Hon ville blogga på heltid. Åka på bloggträffar. Blogga för nån tidning. Vinna bloggawards. Tjäna pengar. Efter ett par duster gick vi skilda vägar och har inte pratat med varandra sen dess.

5. Varför har Voffsy slutat blogga?

Hon har inga händer, hon är en hund. Det är inte naturligt för en hund att ha en blogg. Det är onaturligt, och fel. Hundar ska inte ha bloggar. De ska nöja sig med att vara människans bästa vän. Allt annat är bara ren och skär galenskap. Hundarna bort från Internet!

Sneglar på andras bloggar...

Och ser att ett populärt inslag hos storbloggarna brukar vara: Frågestund!

Nu har även ni chansen att ta reda på precis allt ni undrar om mig, Fröken E. Passa på att fråga. I kommentarsfältet eller per e-post: profanera@gmail.com. Ta chansen. Alla får fråga. Vad som. Så svarar jag.

Men inte för många frågor. Nån måtta får det vara!

Tips! Olämpliga plagg och accessoarer för spädbarn.

30-hålskängor (Krångligt!)

Sombrero (Platskrävande!)

Lårhöga stövlar (Spädbarn har extremt korta ben, det ser bara oproportionerligt ut.)

Polotröja (De har ju ingen hals!)

Långrock (Spädbarn är av naturen väldigt kortväxta)

Korsett (Men asså, varför?)

Only in Skåne folks, only in Skåne...

Jahaaadu Sandra i Svedala...

"Fotölj" säger du...

"Undabedes" säger du...

Haha!

Dagens Länktips!

Gillar du som jag att ligga steget före och ha alla coola produkter före dina kompisar? Är även du något av en "trendsetter"? Har du en dator? Surfa in här då: As Seen on TV

Ha nu så kul i cyberspejs!

Vad hände med...

Dilba?

Svininfluensan?

Robinson-Robban?

Tamagotchin?

Den franske barnartisten Jordy?

Spikmattan?

Unika Partiet?

Whoppi Goldberg?

Topsy Tail?

Svara gärna!

Puh!

Det där med att föda barn alltså, ganska jobbigt!

Och det där med att försöka hålla barnet vid liv och välmående, ganska kämpigt!

Och det där med all kärlek man känner, ganska maxat!

Att få barn får än så länge 5 av 5 upp-tummar.

Det här, det är riktigt fint!

"Den Bruna Maten".

Haha!

Man blir verkligen inte sugen på en endaste maträtt!

Henry, den femte.

Stötte på en riktigt skön lirare häromdagen när jag strosade omkring till synes helt utan mål i en av Malmös många parker. Han kallade sig "Henry". "Henry, den femte". Har'u en spänn? sa han, flera gånger. Eller sa och sa. Han praktiskt taget skrek åt mig. HAR'U EN SPÄNN?!?! HAR'U EN SPÄNN?!?! HAR'U EN SPÄNN?!?! HAR'U EN SPÄNN?!?!

Jag vart alldeles stel och visste inte vad jag skulle ta mig till. Fanns det någon i närheten som kunde komma till min undsättning? Där stod jag som sagt, i en av Malmös många parker, och blev hotad av en blåfotad fågel med taskig attityd. En rejält störig en! Till slut krafsade jag darrhänt fram en dammig femkrona ur jackfickan och kastade den mot fågeln som äntligen tystnade. Han vaggade arrogant fram till femkronan, tog upp den med näbben och räckte den till sin polare som stod snett bakom och agerade som någon slags väktarfågel. Sen harklade han sig högljutt, sträckte på halsen och tog ton.

I'm Henry the fifth I am!

Henry the fifth I am, I am!

Dobidobidooo.

Sen gick jag hem.

Ett flyktigt möte.

Vilka är de?

Vad hände med dem sen?

Livet är inte dagarna som passerar, det är dagarna du minns.

Vad hände med Calle?

Vem var "Bailey"?

Vad hände egentligen på Herrmiddagen 23.24.10-98?

Bara Gud vet.

Dagen B.

Nu är det en vecka kvar till Dagen B.

B som i Barn.

Fröken E ska alltså bli morsa. Och det är inget konstigt med det!

Bara det... att.. det är just jag som ska bli morsa.

Har jag gjort allt det där som man ska göra i livet innan man skaffar barn? För sen kan man ju aldrig mer göra någonting alls, inget! Sägs det. Bara vara morsa. Hela dagarna, varje dag. Alltid.

Vi kollar in min "Saker jag vill göra i livet-lista":

Bli jätte-jättekänd

Resa jorden runt

Bli miljardär

Bestiga Mount Everest

Dyka i Stora Barriärrevet

Hitta ett botemedel mot aids

Rädda alla djur i fara

Utrota fattigdomen

Varva Super Mario Bros 1

Lära mig spela gitarr

Hoppa bungyjump

Lära mig 10 språk

Vinna en tävling

Göra en musikvideo

Bli väldigt, väldigt vältränad

Vakna upp en dag och helt plötsligt ha jättestora tuttar

*Suck*

Jag får helt enkelt leva genom mitt barn i fortsättningen.

Filmtitlar som inte känns helt ok 2010.

1. "Tre män och en liten baby"

Sen kom jag inte på några fler.

Usch.

Fröken E praktiserar som copywriter.

Foto på tårtan?

Foto på tårtan?!

Foto på tårtan???

Foto på tårtan!?

Foto på tårtan ??

Fröken E testar att handla konst.

Var i Nydala häromsistens och råkade på en äldre herre med lustig huvudbonad utanför ett trapphus. Han hade den mest hänförande tingesten under armen och när jag frågade vad det var för något blev han alldeles till sig och började gestikulera vilt med både armar och ben samtidigt som han nästan spottade ur sig orden.

- Det här, det är ingen tingest, det är konst i dess renaste form, jänta! Kosmofäriska krafter som virvlat omkring likt dammpartiklar i ett soldränkt vardagsrum fyllt av åldrade textilier och lurviga ryamattor, jagade av en mycket upphetsad liten rödspräcklig kattunge! Magnetografiska krumbuktoider som tillsammans trånats fram av en överdrivet lysten auratolkare hög på sina egna slutsatser och dåraktiga antaganden. Polariserande motsatskrafter som sammanfogats under ett rent djävulskt tryck samtidigt som någon på avstånd febrilt försökt men resultatlöst pressat ner den jättestora röda "Stoppknappen" i botten ja nästan under havsnivån i närheten av det försvunna riket Atlantis (Samma rike som Olof Rudbeck d.ä en gång påstod i själva verket var Sverige, även detta utan framgång). Det finns inget dylikt i hela vårt oändliga universum, det är det enda av sitt slag och inget - jag säger inget - kan få mig att lämna över det till någon vanlig dödligs fumliga labbar. INGET!!!

- Jahaaaa... Låter ball. Du får en femtiolapp för den.

- Okidok.

Fröken E har testat att ha kiosk.

Hej på er!

För en tid sedan testade jag att ha kiosk. Nu ska jag berätta för er, om det.

Först samlade jag ihop till ett startkapital och gick till närmsta grossist för att inhandla ett populärt och efterfrågat sortiment. Det blev en låda mjuk gurka, 24 flaskor utländsk fruktjuice samt en låda holländska jordgubbar av lite sämre kvalité. Sen var det bara att sätta igång att undersöka hur man startar kiosk eftersom att det knappast är något man gör i all hast.

"Location is everything!" läste jag på en internethemsida om hur man startar eget. Så det var bara att ge sig ut och spana! Till sist hittade jag en lagom central plats på Möllan, med gott om förbipasserade, potentiella kunder. Visst, det var lite undanskymt kanske, men har man bara ett riktigt populärt och efterfrågat sortiment så hittar kunderna dit iallafall.

"Det måste se hemtrevligt och fräscht ut, då säljer man mer" läste jag i en bok som handlar om hur man öppnar kiosk. Så upp med affischerna jag tidigare hade i vardagsrummet, sopa undan lite grus från "golvet" och bort med kvistarna. Nu började det likna nåt, härligt!

"Bygg varorna som ett torn, det lockar kunder till köp" läste jag vidare i samma bok om hur man öppnar kiosk. Så jag staplade väl upp de där lådorna i ett litet torn, och tjae, nog för att gurkorna i lådan längst ner syntes lite dåligt, men det var ju så det stod i boken!

"Nu gäller det att marknadsföra ditt företag för att kunderna ska välja just dig och produkterna du erbjuder" stod det vidare i boken. "Lätt som en plätt" tänkte jag, och började till att gasta ut till de förbipasserande:

"Kom och köööp!"

"Här var det prrrima varor!"

"Toppkvalité!"

"Populärt och efterfrågat sortiment!"

Men jag blev så torr i halsen av allt gastande, så juicen, den drack jag upp.

Sen blev jag hungrig också. Så gurkorna, de åt jag upp. Och jordgubbarna, de åt jag också upp.

Och eftersom startkapitalet var slut så, tjae, var det bara att bomma igen kiosken.

*Suck*

New York vs Stockholm.

Är det frågan eller svaret som är helt wacko?

WIKI/FAKTA

New York

Antal invånare: ca 8,5 miljoner

Invånarna kallas "New Yorkers".

Det är en världsstad med globalt inflytande inom ekonomi, media, politik, utbildning, underhållning och mode. Staden är världens ledande finansiella centrum och FN har sitt högkvarter i New York.

Stockholm

Antal invånare: ca 1 miljon

Invånarna kallas "Stockholmare".

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Kan vi inte bara besluta oss för att lägga av med det dära "stating the obvious"?

Haha!

Nä.

Gahahaha!!!

Gud i himmelen sicket tossigt skåp - har ni nånsin sett nåt liknande???

HAHA!

GAHAHAHA!

Den där konstnären Tomas Skimutis alltså... Ja jösses...! Han är liksom inte klok på en fläck!!!

Jajja...

If you hear any noise...

... it's just me and the boys.

Ja jag vet, det är mycket om barn nu.

Men så blir vi tjejer när vi är på smällen. Får huvudet fullt av barn och barnrelaterat. Kan liksom inte tänka klart! Blir trög. Trög som... smör. Eller, trög som... smör. Alltså, nä men mer trög som... äh.

Jag är varm också. Väldigt varm. Låren klibbar ihop. Jag får skav. Fötterna är svullna. Jag får skav.

Annars är allt bara tipp-topp! Fina fisken! Finemang!

Fast jag får ju såklart lite ont när jag promenerar också.

För att inte tala om när jag går uppför trappor.

Eller när jag ska böja mig ner för att plocka upp något från golvet. Ingen vacker syn! Om man säger så.

Men annars, annars så är allt lugna gatan. "Never better". "A-OK!".

"Jahadu", Anna.

Jag var på Liseberg...

Och eftersom jag inte fick åka bergochdalbanorna eller några andra skojiga åkattraktioner för den delen, så gav jag mig fasen på att om jag nu inte skulle få åka bort pengarna så skulle jag åtminstone spela bort pengarna på chokladhjul. Och som jag spelade! Ja, ni vet ju hur det är när man är gravid och omgiven av gigantiska chokladförpackningar som tyst tyst tyst viskar förföriskt "Vinn miiiig"..., "Ät miiiig...", "Jag är jättestoooor"... Ni vet?!

Slutade med att jag vann 3 kilo Daim och 5 rullar Center!

Sensmoralen är, att om man verkligen vill vinna, så kan det hända att man ibland gör det. Men oftast gör man det inte. Oftast förlorar man, och då kan man bli jättebesviken. Men vinner man, t.ex choklad, så man man bli både tjock och glad! På Liseberg.

Att vara sambo.

Jag trivs bra med mitt nya liv som sambo. Mycket bra. Det är härligt att dela bo med den man tycker allra mest om att hänga med!

Men visst, allt är ju inte direkt guld och gröna skogar, det ska erkännas. Om man går på loppis t.ex, då måste man liksom tänka på att det finns en till person som kanske måste få säga sitt innan man slår till på något fynd.

Oftast går det vägen!

Ibland kan man knixa och trixa sig fram till ett "Ok då".

Men ibland är det bara precis tvärstopp...

*Suck*

Nya namn på hjärnan!

Kid Severin!

Git Gay!

Kay Pollak!

Namn med schvung, attityd, "det lilla extra"!

Sett på Blocket.

Vad är det jag ser? Är det... komik?

Dagens Facebook.

Ett urval av vad mina vänner på Facebook har valt att dela med sig till sina vänner på Facebook idag, söndagen den 27 juni.

Nachos på balkongen

England 5 - Germany 1

På ett vandrarhem i karlsborg. Jag tror att det har varit vårdcentral här förut. Röven svider av allt motorcyklande. För varje dag så blir etapperna kortare och kortare.

Tro om man ska göra nåt idag då??

Grillat e gött!

Haft ännu en mysig dag, i morgon jobb 7-15

I morgontidningen...

Men se där, grattis Kure Kure Martin!

Av en ren slump fick jag tag i några som faktiskt bor i just Salem, Days of our lives-gänget, och givetvis visste de alla vem Martin är. "Får vi hälsa, via din blogg, till Martin?", "Ja! Får vi?" frågade de försiktigt.

"Ja, det får ni. Det får ni visst det."

Sen bad jag dem klämma ihop sig i ett par radiobilar som stod bredvid, rätt opp och ner, och så hojtade de allesammans i kör: "Happy b-day Martin!". Så tog jag en bild.

Och här är resultatet! (Fröken E jobbar även inom gratulationskortsbranschen m.m)

Jaha.

Har nog verkligen tröttnat på musikgenren Italodisco nu.

Det känns liksom inte "kul" längre.

På jobbet.

Herrejösses, finns det någon osexigare inredning än i kontorsmiljöer? Möbler i träslag man aldrig skulle ta in i sitt hem (bok), klumpiga och onödigt stora skrivbord, trassliga sladdar som löper längs med golvet och väggar och hänger från skrivbord och hyllor, funktionella lampor, stora grå apparater, PC's, slokande institutionsväxter i udda krukor, pärmar med blå eller röd rygg, lysrörsljus, opersonliga färgskalor som ska försöka skapa någon slags stämning, panelgardiner från IKEA...

Hjälp!

Det är så... ogenomtänkt, kreativitetshämmande, manligt liksom... (Manligt på det där dåliga sättet, ni vet, lite som i "De ofrivilliga")

Om jag fick bestämma skulle arbetsplatsen innehålla åtminstone det här bl.a:

1. Mac
2. Djur
3. Natur
4. Flipperspel
5. Roliga människor

Då skulle kanske inredningen spela mindre roll...

Hur svårt kan det va?

Om Bingo.

I Filter #14 följer vi den svenska skräpkulturens kungapar Bingo Rimér och Katrin Zytomierska i deras jakt på respekt.

Läste i Filter om Bingo och Katrin. Ett läsvärt reportage såhär i försommaren!

För att summera: Bingo vill febrilt tvätta bort stämpeln som "flickfotograf". Han vill bli seriös. Visa att han är mer än Sveriges Hugh Hefner. Han är ju liksom 2-barnsfarsa och kan göra så mycket mer än att hänga med blonda "bimbos".

Katrin försöker hjälpa Bingo med detta. T.ex. råder hon honom att sluta jobba med blonda tjejer med D-kupa.

Vad gör Bingo då?

Han väljer istället att jobba med brunetter med C-kupa.

Haha!

Åh skräpkultur...

Att ha hatt.

Att ha hatt på sig är väl inga konstigheter?

Ändå har jag fått massor av kommentarer (säkert 4-5 st) av folk här på jobbet när jag har haft hatt på mig.

Kanske beror på vad för slags hatt man har.

Men min är inte på något vis speciell.

Inte alls!

Ändå kommenterar de.

Och visst.

Jag kan glädjas åt lite uppmärksamhet då och då.

Men när det kommer till att få uppmärksamhet tack vare en o-speciell hatt - ja då vet jag inte riktigt vad jag ska tro.

Att det kan bli en sån "grej" av en hatt!

Idag har jag iallafall hatten på mig.

"Så det så".

Va?

Hörde precis reklam för Björn Rosenström på Spotify?!

Va?

Vaaa?

Vafalls?

Nytt inlägg!

*Suck*

Behöver gå på toa här på jobbet men det står en grupp människor och tittar på en skrynklig "bebbe" precis utanför toan så nu måste jag hålla mig och det är jobbigt för jag åt en jättestor frukost.

Jätte.Stor.

*Suck*

Fashion report.

Har ni hört senaste nytt inom fashion, mode, trender?

Nu är det återigen inne med hästsvans!



Åh - fashion, mode, trender...

HAHA!

Semesterplaner...

Oj så svårt att göra semesterplaner...

Vara hemma?
Åka bort?

Tjae, det är väl de alternativ som borde övervägas i första hand.

Om att bli morsa.

Ska ju som sagt bli morsa, och jag har nu under en tid googlat om det här med barn. Det finns tydligen flera tusen webbsidor om just barn och graviditet och familjeliv osv. På de flesta sidor finns även forum och andra möjligheter för interaktion, men jag känner mig givetvis inte hemma nånstans på de där sajterna. Jag menar, de andra blivande "mammisarna" skriver ju t.ex såna här saker utan att vara ironiska:

vecka 25+6 nu får tiden gärna gå snabbare!!! vill bara hålla om vår lilla prinsessa <3

25+0 idag! rund liten mage har jag och lillen rör sig mycket nu =) Längtar tills han kommer..=)

Det är helt galet – tiden går så snabbt! Sommaren kvar, sedan är det dags! Mamma längtar efter dig skrutten! <3

Tiden kan gå ännu fortare nu, så lillen tittar ut =)

Vecka 26 (25+3) Underbart. Vaknade inatt av att det var en lilleskutt i min mage. Haha. Väcka mamma sådär. Längtar!!!!

lille plutt rör sig så mycket jag bara älskar min bebis och längtar till att den ska komma…

25+0 idag:).. oohh guuud vad han sparkas och är igång heeeeela tiden.. ibland tröttnar an lite hehe.. och undrar när han sover.. han kan va igång dygnet runt asså:O– hehe

25+0 idag…. Härligt! Ska på 2a besöket hos BM idag och se så allt verkar ok. Usch, blodprov igen *såååå larvig*… Men sånt liv som det är inne i magen så känns det iaf som allt står rätt till. Fast jag skulle inte ha ngt emot att snabbspola hösten fram till jul…

jg längtar tills jag har mitt barnnnnnnnnnnnnnnnn

woohoow här kommer ja oxå =) 24+0 idag jetta skoj! =) i morgon eller i helgen ska man träffa svärmor för frsta gången =) hälit

vecka 24+6 nu då:) fast på mamma.se står de vecka 25 =) Bara 15 veckor kvar , hoppas den tiden går fort =) jag lääängtar så mkt efter min bebis

Det börjar närma sig nu! Längtar så mycket tills Kevin kommer!! =)

*Suck*

Rörsjöstaden vs. Möllan.

Har som sagt flyttat, bytt "hood". Numera är det Rörsjöstaden som gäller, och många av mina kommande blogginlägg kommer därför att handla om livet i det lite fiiinare, lite bättre, Rörsjöstaden.

Jag kommer t.ex blogga om hur omvälvande det kan vara att handla sin mat på Hemköp istället för sunk-ICA, hur man kan komma ut från sin port och mötas av en medelålders gay-man som rastar sin lilla hund istället för en heroinpåverkad hippietjej utan skor som rastar sin lösgående blandrashund, hur oron för att råka trampa i en spya på trottoaren istället ersätts av en oro för att råka trampa på en fluffig liten fågelunge som ramlat ur sitt bo i parken. Och så vidare.

Ja, jag är vuxen nu - har för tusan fyllt 30 och ska dessutom bli morsa!

Jag kan även tänka mig att det blir en hel del inlägg om det unga paret mitt över gatan, de där som låg med varandra så mycket häromdagen. I måndags spelade han f. ö Guitar Hero medan hon satt i soffan framför sin laptop. Tror inte gjorde "det"... och om de gjorde "det" så gjorde de "det" i kompakt mörker.

Lite trist, tycker jag.

Haha! Kom plötsligt att tänka på att hon Maia Hirasawa faktiskt gjorde ett helt album ("Gbg vs Sthlm") med anledning av att hon flyttade. Från: Stockholm. Till: Göteborg.

Omvälvande!

"Välkommen till vår gata!"

Så måste de ha tänkt igårkväll, paret som låg väldigt mycket med varandra i det upplysta rummet i lägenheten på andra sidan gatan.

Det ÄR verkligen trevligare i Rörsjöstaden!

Hey man!

So, jag är back from Amerika och let me tell you, så härligt it was! I mean, New York... Williamsburg... Brooklyn... the shopping... caféerna... maten... the people... the flea markets... gatorna... skyskraporna... fixed gears vart man än vände sig... hipsters... kineser... New York har verkligen everything!

Not to mention "småstadsliv" i Florida, Pompano Beach och Fort Lauderdale. Människor driving their cars oavsett avstånd... skabbiga outlets... pastellmålade buildings.... stora fiskar... gamla diners med blonderade waitresses named Barb och Beth... gigantiska swap shops... the ocean... smaklösa inredningsbutiker... rollerblades on the beachwalk...

Pictures kommer soon!

Saker jag vill äta i USA.

Dim sum
Muffin Tops
Hamburgare
Frozen yogurt
Donuts
Lobster roll
People's Pops popsicles
Mac 'n' Cheese
Spare ribs
Pekinganka
Pizza slices
....

Och 1.000 saker till.

Men jag vill helst inte äta Chocolate covered bacon - även om jag måste erkänna att jag är väldigt, väldigt nyfiken...

Ingen rolig historia.

En gång när jag gick på gymnasiet i Falun någon gång på 90-talet så hade min utbildning fest på Harry's. Alla var där. Eurotechnon dunkade ur högtalarna. Cher sjöng "If you believe" och tjejer gungade taktfast i ring på dansgolvet med handväskorna i mitten av cirkeln medan killarna hängde vid Black Jack-borden. Några hånglade. Någon kräktes i handfatet på tjejtoan. Några drack shots. Det var liksom toppen!

Så skedde det sig så, att jag hamnade i foajen, och väl där började jag rota igenom min väska och jag minns inte riktigt vad jag sökte men vad jag åtminstone minns är att ett par tjejer från en annan klass stannade till och frågade vad jag letade efter, varpå jag skulle vara sådär himla skojig och svarade "Jag letar efter min pacemaker!". När jag tittade upp mot dem såg jag genast att de inte alls tyckte att jag var så himla skojig. En av dem tittade på mig och sa sedan vasst "Jag har faktiskt pacemaker."

Sen pratade hon aldrig mer med mig.

Och sen dog hon.

Nä, det var verkligen ingen rolig historia det här.

Nu drar jag till New York.

HEJDÅ!!!

Kanske skickar ett kort sen.

Internet...

Är det bara jag som börjar känna att Internet minsann är lite småtjatigt...? Ja menar, är det liksom inte samma bilder som florerar, runt runt på olika hemsidor? Youtube översvämmas av kids som lägger på technobeats på alla sorters videos de kommer över... Modebloggorskarna ser likadana ut och bloggar om samma fashion, musikbloggarna bloggar om samma musik och djurbloggarna bloggar om samma djur. Det går knappt att hitta ett vettigt fakta på Internet längre utan att just detta fakta har filtrerats genom hundratals oväsentliga bloggares bloggar!

T.o.m LOLcats har tappat sin glans.

Jag har liksom tröttnat lite...

Näe, så nu är det jag som börjar hänga på Passagen och Spray. Där tipsar de om alla möjliga sorters hemsidor på Internet, och så kan man chatta, maila, läsa olika nyheter mm mm. Jag skaffar ICQ och mIRC. Surfar via Netscape. Fräschar upp min Skunksida. Det känns liksom mer äkta.

Så... vi ses väl i nåt chattrum! (På Internet!)

Rätt svar i tävlingen...

I förra veckans tävling skulle man gissa vad den fnissiga norrländskan i Umeå lagade för mat i sitt kollektivkök när P1 var där och gjorde en unik skildring av unga människor som lever tillsammans, i kollektiv.

Rätt svar var ju givetvis:

3. Tomatbaserad linsgryta!

Beklämmande nog var det ingen som svarade rätt. Jag känner mig inte riktigt på humör så jag kommer inte dela ut något tröstpris till någon. Inte ens till Kure Kure Martin som tog sig friheten att lägga till ytterligare ett svarsalternativ, ett svarsalternativ som dessutom var helsickes långt från sanningen!

Men det betyder ju bara att det blir fler digitala priser i potten till nästa tävling som kommer gå av stapeln någon annan gång, när jag är på det humöret.

I ett annat slags kollektiv.

Lyssnade på P1 där de var på besök i ett kollektiv. I Umeå.

En fullkomligt unik inblick i vardagslivet hos kollektivboende "unga vuxna".

I Umeå.

Vid intervjutillfället lagades det mat. En småfnittrig tjej kvittrade på norrländska fram vad hon lagade för mat.

Vill ni försöka gissa vad hon lagade för mat?

1. Bakad potatis
2. Hamburgare
3. Tomatbaserad linsgryta

Alla som svarar rätt deltar i utlottningen av en mängd digitala priser!

Lycka till!

Annonsen...

Har ännu inte hört något från hipp-hopp-kollektivet i annonsen nedan.

Skrev jag något olämpligt?

Fröken E svarar på annons.

Bästa fröken Tora, fröken Johanna och unge herr Don B!

Låt mig presentera mig. Mitt namn är Fröken E. Jag fann er trevliga lilla lägenhetsannons på annonstjänsten Blockets hemsida på Internet, och blev genast intresserad. Är rummet fortfarande ledigt? Jag kan föreställa mig att svaren måste ha vällt in likt ystra kor som just blivit utsläppta till den daggvåta betesmarken! Nåväl, hur fallet än må vara så är jag med största sannolikhet i behov av en ny form av bostad inom kort. Måhända, kan erat "krypin" vara något för mig?

Låt mig berätta vidare om mig själv. Jag är för närvarande inhyst i ett slags "tillstånd" skulle man snarare kunna kalla det, ett slags rus. Denna sensation härkommer troligen av våren som äntligen har behagat anlända till våra nordliga breddgrader - uppfriskande, inte sant?!

Som försörjningsmedel brukar jag det som världen så vänligt tillhandahåller mig, och jag kan försäkra er om att jag kommer göra allt i min makt för att bidra till eventuella utgifter detta boende än må medföra. Vare sig det rör sig om gemensamma göromål såsom att en gång i veckan anordna en gemytlig 9-rätters avsmakningsmeny vilken vi avnjuter med lika många toscanska viner, eller att gemensamt sätta samman en ensemble som knackar på hos grannarna och framför något enklare stycke "bara för att vi kan", eller om det är så att vi önskar genomföra en bubblande vernissage med 30 lokala konstnärer i vardagsrum, hall och sovrum.

Någon allergi har jag inte, och trots att jag inte skulle vilja inneha epitetet "djurvän" ägde jag som barn ett par tre stycken vandrande pinnar. Det var dock längesedan så jag kommer inte att ta med några djur om det är så att jag bli inbjuden på visning hos er vid tillfälle.

Soffa, TV, persisk matta och kastrull är just vad jag äger - ödet måste ha spelat oss ett spratt! Givetvis delar jag med mig av dessa materiella ting, ty vad vore livet om generositet var en raritet? Det är f.ö bara ett av många spörsmål jag gärna diskuterar i skuggan av ett lummigt träd med ett glas Chablis i ena handen och en väl rullad cigarill i den andra (livsnjutare är jag emellanåt- man måste ju få unna sig, inte sant?).

Så sällsamt svårt det är att brodera ut vem man är som människa genom att kommunicera på detta "digitala" vis! Min förhoppning är dock att mitt "svammel" ska ha givit er en någorlunda rättvis bild av den Fröken E som åtminstone jag känner till.

Jag tackar och bugar för att ni tagit er tid att läsa detta, och hoppas innerligt på att jag ska ha väckt er nyfikenhet och att denna nyfikenhet sedermera leder till en fortsatt dialog mellan oss, mellan 8 ögon så att säga.

Vänligen,

Fröken E.

Jag spelade Betapet...

Men hade inga bra brickor så jag bestämde mig för att byta ut samtliga 7 och vad hände? Jo, mina 7 nya brickor kastades ut i just den ordning som skärmdumpen så tydligt visar!!!

Man liksom... bara... känner... usch... fy... Tänkte, att nog borde väl ändå killarna och tjejerna som programmerat spelet ha tänkt på att blockera vissa bokstavsföljder? Jag menar, det här borde ju heller inte få dyka upp t.ex:

smlag

blle

ftta

onnera

blöj

smik

brlnmren

pettng

Jag menar, det är inte ok helt enkelt! Blir nog till att skicka ett besviket e-mail till killarna och tjejerna på Betapet det här.

Heter förresten Snuffles om någon vill spela någon gång!

Fröken E designar för hotell!

De rycker i mig, uppdragsgivarna! Är det inte Sydsvenskan så är det Skånetrafiken eller någon annan som behöver en liten touch av Fröken E's formidabla sinne för skönhet och estetik. Design och så vidare. Nu senast var det ett av stans tjusigare hotell som önskade en liten "make over", bl.a fick jag äran att re-designa deras trista namnskylt de hade på hotellets framsida, eller hotellets "ansikte" som hotelldirektören envisades med att kalla det. Så efter en del research och en väl tilltagen budget satte jag mig ner och började skissa i Photoshop.

Jag tänkte på olika nyckelord som hotelldirektören hade nämnt för mig under vårt möte. "Lyx". "Flärd". "Storstad". "2010". "Originellt". "Kvalité". "Fingertoppskänsla". "Komfort". Say no more, tänkte jag vidareledes, och hamnade i det där konstnärliga ruset. Den här gången gick det snabbare än vanligt, kanske för att jag börjat få rutin på det här med frilans nu, kanske också för att jag redan från dag 1 hade en ganska tydlig bild av hur jag ville gestalta hotellets "ansikte". Så efter ett par svettiga timmar framför datorn var det bara att skicka iväg beställningen till närmsta skyltmakeri och voilá - nu sitter den "jäklar-i-min-låda" på husväggen och bara glänser.

Jag vart verkligen helnöjd!

Vart ska'ru?

Glädjande!

Idag kom The Radio Dept.'s nya album Clinging To A Scheme äntligen ut på Spotify!

Tror tyvärr inte att jag får något mer gjort idag på jobbet, ärligt talat.

Update.

Har fortfarande inte fått något gjort på jobbet.

Inte ett dugg!

Aaaah...!

Min chef är fast på Mallis så idag kommer det inte bli mycket gjort här på kontoret kan jag säga!

Har t.ex läst morgontidningen, bloggsurfat, gjort vårspellista på Spotify, putsat min telefon (iPhone 3G), stretchat och gjort fruktsallad. Klockan är nu 10 och jag har inte ens öppnat min To Do-list för dagen!

Som sagt.

Idag blir det inte mycket gjort här på kontoret!

Sköna söndag.

Finns det något härligare än att komma hem från en vårig söndagspromenad och upptäcka att någon i huset har balkongdörren öppen och spelar Monica Zetterlund ut mot gatan?

I think not.

Olika slags kollegor, som pratar för mycket.

Min kollega här på jobbet, han den norska som pratar så mycket, han pratar verkligen jättemycket. Han brukar kika in här en gång om dagen ungefär, och han nöjer sig inte med ett "Hej". Trots att jag stirrar in i min datorskärm och verkar upptagen så kommer det alltid någon följdkommentar, om vad som helst egentligen. Jag behöver inte ens titta upp, pratet kommer av sig själv, per automatik. Jag vill ju inte verka otrevlig (fastän jag är det), så efter en stund tittar jag trots min motvilja upp och då, då ser jag hur han tar det. Steget. Steget in här i rummet. Han håller på att värma upp. Känner inte av läget, bara kör på. I värsta fall tar han ytterligare ett steg. Närmar sig stolen som står mellan honom och mig. Innan man hinner reagera har han slagit sig till ro i stolen. Pratar på. Pratar pratar pratar. Då är det bara att resignera, släppa det man håller på med och stelt luta sig tillbaka. "Lyssna". Humma. "Jaså, jaha", "Ja just det", "Nähä?".

Sen är det alltid han som avrundar. Man har inte en ärlig chans!

Ofta ser jag honom mingla runt här för att hitta någon han kan prata till, inte med, och så ser man honom stanna till hos någon annan stackare och prata prata prata. Ibland äter han banan samtidigt.

Har en tjej här på jobbet som också pratar väldigt mycket. Ni vet typen som inte lyssnar överhuvudtaget på någon annan, och som fortsätter prata trots att man går därifrån. Som säger en sak, och sen liksom själv fyller i det hon precis har sagt och det låter ungefär såhär:

Jag: Hej

Hon: Hej! Ja idag var det kallt du!

Jag: Ja, verkligen!

Hon: Näääe men du vet, jag har ju på mig både tjocktröja och långkalsonger idag. Höll på att frysa ihjäl imorse när jag vaknade. Och hästarna måste ju skötas om, så ut i stallet och ta hand om dem.

Jag: Jaså

Hon: Bla bla bla bla bla bla bla bla etc.

Det hon själv fyller på börjar alltid med "Nääääe...", precis som fotbollsspelare som blir intervjuade, ni vet.

Gah!

Själv är jag en sån som kanske pratar för lite. Gör jag pratmänniskorna nervösa? Framkallar jag den där egenskapen hos vissa, för att jag verkar vara en bra lyssnare, när jag i själva verket tänker på helt andra saker och då i synnerhet på hur jobbig den där pratande människan är?

Jag är rådvill.

*Suck*

Sköna ord från 80-talet.

Har en del sköningar som går på repeat i skallen, ord och fraser som jag så ofta det går försöker klämma in på ett naturligt sätt i mitt vardagliga språk. Som t.ex dessa:

Gimmick!

Brallor!

Alla tiders!

Finemang!

Modeakuten.

Hjälp!

Hela vintern har jag enbart klätt mig för att hålla värmen, inte stilen, så nu när det är vår osv har jag helt tappat bort min egna, personliga klädstil. Vem är jag? Hur ska jag klä mig? Hur vill jag klä mig?

Ok, vi utgår från vad jag tycker om:

Glass

Udda tavlor

Roliga djur

Elektronisk musik

Koltrasten

Våren

Bl.a

Det här tycker jag inte om:

Svamp

Gröt

Glassen Sandwich

Vissa växter

Lady GaGa

P3's låtlistor

Quiltat

Nä, inte blev då jag klokare av det.

"Mode" är svårt!

Inte jag inte.

Gick på stan idag. Folk är som tokiga! Går i shorts och linne, utan jacka. Tunna koftor och små sjalar som fladdrar i vinden.

Inte jag inte.

Vinterjacka.

Halsduk.

Mössa.

Tänker inte ta ut nåt i förskott!

Våren 2010's låt tror jag minsann.

Mjauuu...

HAHAHAAA!!!

DÖR!!!

Fröken E testar konstnärliga uttryck.

Har sedan en tid tillbaka ägnat mig lite åt olika uttrycksformer. Bl.a olika slags "slam", Poetry och Word etc. Har även testat dragracing, Kama Sutra, gospel, parkour, bonsai mm mm. Men inget har liksom känns rätt, inget har känts "Fröken E". Ja, ni fattar. Så hörde jag talas om den där Konstrundan på Österlen, och som av en ren slump hade jag 30 kg lera hemma som bara låg och skräpade. "Perfekt!" tänkte jag, "Kanske kan jag kränga nåt på Konstrundan!" tänkte jag vidare, och satte igång att skapa. Så småningom började lägenheten fyllas av kantiga små sköldpaddor, sneda indiangubbar, knubbiga björnungar och dylikt i lera. Det blev liksom inte särskilt bra, om jag ska vara ärlig. Men så en dag så bara kom det över mig, inspirationen. Det var som att mina händer togs över av högre makter, och fingrarna kramade rask ihop de sista lerklumparna, knogarna knådade leran likt en saftig bulldeg och jag befann mig som i.. trance. Efter vad som kändes som ett helt dygn vaknade jag ur min trance, och framför mig stod... Konstverket. Det som jag hade skapat med mina bara händer. Kanske med lite hjälp från ovan.

Jag kallar mitt konstverk:

"Tjejankan".




"Tjejankan" är ej till salu.

Hjälp!

Satt här och började tänka på min kropp.

Det här har den:

1. Pollenallergi

2. Synfel

3. Laktosintolerans

4. PMS

*Suck*

Att snart fylla 30.

Igår damp det ner ett brev från Sydsvenskan ang. att jag fyller jämnt nu i vår. Om man ville medverka i tidningen och göra Sydsvenskans läsare uppmärksamma på att man faktiskt finns, så kunde man fylla i formuläret, bifoga ett foto, och skicka in.

Längst ner i brevet stod det att om man inte ville medverka i tidningen så behövde man inte meddela dem detta på något vis, utan då var det bara att kasta brevet, och jag tänker på alla upprörda människor som tidigare kastat sig på luren och ringt Sydsvenskan i ren panik för att inte behöva ställa upp. Människor som nervöst vankat av och an med brevet i sin hand, våndats, lidit. "Hur gör jag, hur gör jag?!".

Haha, människor!

Olika saker i mitt hem som önskar "Glad påsk".

Jahapp.

Möbler säljes för en spottstyver!

Nu säljer jag av:

1. Min lila 3-sitssoffa

2. Min svarta golvlampa

3. Min svarta bokhylla

4. Mitt ljusgrå draperi

5. Min 90-säng

6. Min gröna matta

7. Min vita byrå

8. Min bordslampa med mässingsfot och brun skärm

9. Mitt jättestora "K"

10. Min lutande, vita träregel

Du får rubbet för ett par hundralappar.

Säljes p.g.a platsbrist.