Fröken E svarar på annons.

Bästa fröken Tora, fröken Johanna och unge herr Don B!

Låt mig presentera mig. Mitt namn är Fröken E. Jag fann er trevliga lilla lägenhetsannons på annonstjänsten Blockets hemsida på Internet, och blev genast intresserad. Är rummet fortfarande ledigt? Jag kan föreställa mig att svaren måste ha vällt in likt ystra kor som just blivit utsläppta till den daggvåta betesmarken! Nåväl, hur fallet än må vara så är jag med största sannolikhet i behov av en ny form av bostad inom kort. Måhända, kan erat "krypin" vara något för mig?

Låt mig berätta vidare om mig själv. Jag är för närvarande inhyst i ett slags "tillstånd" skulle man snarare kunna kalla det, ett slags rus. Denna sensation härkommer troligen av våren som äntligen har behagat anlända till våra nordliga breddgrader - uppfriskande, inte sant?!

Som försörjningsmedel brukar jag det som världen så vänligt tillhandahåller mig, och jag kan försäkra er om att jag kommer göra allt i min makt för att bidra till eventuella utgifter detta boende än må medföra. Vare sig det rör sig om gemensamma göromål såsom att en gång i veckan anordna en gemytlig 9-rätters avsmakningsmeny vilken vi avnjuter med lika många toscanska viner, eller att gemensamt sätta samman en ensemble som knackar på hos grannarna och framför något enklare stycke "bara för att vi kan", eller om det är så att vi önskar genomföra en bubblande vernissage med 30 lokala konstnärer i vardagsrum, hall och sovrum.

Någon allergi har jag inte, och trots att jag inte skulle vilja inneha epitetet "djurvän" ägde jag som barn ett par tre stycken vandrande pinnar. Det var dock längesedan så jag kommer inte att ta med några djur om det är så att jag bli inbjuden på visning hos er vid tillfälle.

Soffa, TV, persisk matta och kastrull är just vad jag äger - ödet måste ha spelat oss ett spratt! Givetvis delar jag med mig av dessa materiella ting, ty vad vore livet om generositet var en raritet? Det är f.ö bara ett av många spörsmål jag gärna diskuterar i skuggan av ett lummigt träd med ett glas Chablis i ena handen och en väl rullad cigarill i den andra (livsnjutare är jag emellanåt- man måste ju få unna sig, inte sant?).

Så sällsamt svårt det är att brodera ut vem man är som människa genom att kommunicera på detta "digitala" vis! Min förhoppning är dock att mitt "svammel" ska ha givit er en någorlunda rättvis bild av den Fröken E som åtminstone jag känner till.

Jag tackar och bugar för att ni tagit er tid att läsa detta, och hoppas innerligt på att jag ska ha väckt er nyfikenhet och att denna nyfikenhet sedermera leder till en fortsatt dialog mellan oss, mellan 8 ögon så att säga.

Vänligen,

Fröken E.