Jobbskvaller.

Idag fick jag veta att en kollega kommit ut ur garderoben!

Jag blev så glad för hans skull att jag blev alldeles tårögd.

För egentligen har jag aldrig gillat honom särskilt mycket.

Tycker att han kan vara ganska jobbig. Lite tjatig liksom. Dryg nästan.

Men nu, nu känner jag något helt annat för honom.

Nån slags stolthet, beundran nästan.

Ja jag vet inte.

Han är ju fortfarande en ganska jobbig typ.

Och norsk.