Slaktarn.

"Vill du smaka på min enorma, entrecôteliknande "köttabit"?", sa farbrorn och smällde av ett sånt där riktigt "slaktarleende" mot mig. "Oemotståndligt" tänkte jag, och sträckte fram handen för att ta en bit.

Sen minns jag inget mer.

Ibland vaknar jag upp mitt i natten, alldeles svettig och andfådd.
"Kött..." säger jag tyst för mig själv i mörkret. "Så innihelvete mycket kött."