Det lilla, lilla Stentrollet.

- Nämen, sicket sött litet stentroll! Ååå så liten, och så näpen...! Kom får jag känna på dig, lilla lilla stentrollet. Mmm alldeles sval och len är du. Och vackert marmorerad i färgen. Granit? Gnejs? Diabas? Hursomhaver. Söt som socker är du iallafall, lilla, lilla stentrollet... Stentrollet med den blonda kalufsen! Vad glad jag är att jag hittade just dig... *Suck*. Du är verkligen himla fin du...

- HÅLL KÄFTEN JÄVLA KÄRRING!

- Va? Vad sa du, lilla stentrollet?

- JA' SA HÅLL KÄFTEN KÄRRING!

- Men... jag har väl inte sagt något dumt?

- LÅT MIG VA!

- Men sch...snälla skrik inte så alla hör... Förlåt om jag sa något olämpligt...?

- DU ÄR FUL! TRÖG! KORTVÄXT! DU HAR KONSTIGA KLÄDER OCH GÄLL RÖST! STICK OCH BRINN!

- Men... men...

- DU LUKTAR FRÄNT! DRA ÅT FANDERS!

- Ok ok jag... jag förstår bara inte vad jag har gjort?

- Äh hehe, skoja lite bara. Wzup?! Du, du har inte en femma till ett hemlöst litet stentroll va?

- Va? Öh, nej jag har inte det, just nu. Inte just nu. Nej.

- MEN DRA ÅT HELVETE DÅ KÄRRING!

- Men vad ända in i...?

- Hehe skoja bara. Det fixar sig, det gör det alltid för lilla stentrollet - no worries! Men "serri", stå inte där och glo sådär på mig, stick iväg nu.

- Ok.